En ny återvändsgränd för skolan?

Efter ett antal decennier med en mer på fostran inriktad ideologistyrd skola - arbetsformerna sattes före själva ämnesinnehållet - är vi nu på väg mot en mer på kunskap inriktad marknadsstyrd skola. Som uttryck för det senare tilldelas idag eleverna en så kallad elevpeng, som de skall använda på denna nya marknad. Men vilken är den?

Ja, det är det inte så svårt att se. Det handlar om elevplatser. Skolorna säljer och eleverna köper. Och väljer. För till elevpengen är i denna sköna nya värld kopplad ytterligare en komponent. Nämligen det så kallade fria skolvalet. Den enskilde eleven bestämmer själv vilken skola han eller hon skall gynna med sin elevpeng.

Idag är alla överens om att det ideologistyrda projekt, som jag just nämnde, var en återvändsgränd. De svenska eleverna blev i internationella jämförelser bara sämre och sämre. Men vad är det som talar för att inte också det nu aktuella marknadsstyrda projektet kommer att visa sig vara en återvändsgränd. De svenska elevernas prestationer i internationella jämförelser kommer att fortsätta att falla fritt.

Varför är det t.ex. i vår hedonistiska tid - Winston Churchills berömda "blod, svett och tårar"-erbjudande från 1940 är det väl idag bara idrottsvärlden som köper - självklart att de skolor kommer att vinna slaget om elevernas gunst, som bjuder på det mesta slitet. Är inte den raka motsatsen det mest sannolika utfallet. Belöningen för mödan är ju i det här sammanhanget inte direkt omedelbar. För att uttrycka det mycket försiktigt. Lika litet som bestraffningen för motsatsen är det. Och att bortse från det är ungefär lika riskfritt som det är att bortse från tyngdlagen. Men idag blundar alla för vad konsekvenserna av detta kommer att bli.

Inte ens genom att sätta Georg Stiernhielms klassiska hjältedikt om Hercules vid skiljovägen från 1658 - Vad skulle han välja? Fru Lusta eller fru Dygd? Den breda stigen eller den smala? - i händerna på eleverna kommer vi att kunna råda bot på detta. Att tro något annat vore mer än lovligt naivt. Och dessutom är det ju ett bra tag sedan denna hjältedikt upphörde att vara obligatorisk läsning i svenska skolan.

Ideologiprojekt och marknadsprojekt i all ära alltså. Men vore det kanske ändå inte klokast att låta eleverna i skolan bara vara just elever. Och skolan bara skola.

Bo Persson, Piteå