Den svenska vården är förmodligen världens bästa - rätta mig om jag har fel. Medellivslängden stiger, barnadödligheten sjunker. Dödligheten i många sjukdomar, t ex hjärtsjukdomar sjunker. I snitt i landet tar det 14 min för ambulansen att komma. Kostnaden för hela kalaset är 20 tkr/inv rätt stabilt.
80 procent anser att de får den vård de behöver, 90 procent i Halland.
Den svenska vården tycks vara så stark att den den har stått
emot de nyliberala attackerna. Än så länge är det behoven som styr
fördelningen, inte patientens penningpung.
Min slutsats är att om man vill göra den svenska vården bättre bör man vara väldigt konkret. Fler sängar och mera tid med doktorn är alltför allmänt...
Stefan Lindgren
söndag 30 juni 2013
torsdag 27 juni 2013
Det är inte Läkaruppropet som är flummigt!
För ovanlighetens skull är vi inte ense Stefan. Det är inte Läkaruppropet som är flummigt utan du! (Lindgrens artikel).
Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad, är en central mening i uppropet. Ur marknadsliberalismens tillämpning i sjukvården och ur resursbristen stammar de flesta problemen. Uppropet radar upp några av dem. Jag kan skriva under på dem efter 40 års erfarenhet av arbete i akutsjukvården.
Ett av de värsta är bristen på patientplatser med korridorvård och satellitpatienter som följd. Sverige är bäst i hela OECD på att skära ner platserna. Den frustrerade arbetssituation som detta ledde till var en viktig orsak till att jag pensionerade mig lite i förtid.
Resursbristen är så klart planmässig politik. Genom att skapa en sjukvårdskris kan allmänhetens förtroende för ett enhetligt sjukvårdssystem luckras upp, vården diversifieras och göras mer ojämlik vilket kan bli en miljardmarknad för försäkringsbolag.
Sådan är ju kapitalismen: Hela tiden måste nya marknader öppnas att göra profit på. Akutsjukvården står på tur.
Hälsningar
Ulf Bjerén, leg sjuksköt
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet.
Läkaruppropet
Läkaruppropet
I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.
Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.
Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .
Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.
Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.
Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov.
Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.
Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.
Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad, är en central mening i uppropet. Ur marknadsliberalismens tillämpning i sjukvården och ur resursbristen stammar de flesta problemen. Uppropet radar upp några av dem. Jag kan skriva under på dem efter 40 års erfarenhet av arbete i akutsjukvården.
Ett av de värsta är bristen på patientplatser med korridorvård och satellitpatienter som följd. Sverige är bäst i hela OECD på att skära ner platserna. Den frustrerade arbetssituation som detta ledde till var en viktig orsak till att jag pensionerade mig lite i förtid.
Resursbristen är så klart planmässig politik. Genom att skapa en sjukvårdskris kan allmänhetens förtroende för ett enhetligt sjukvårdssystem luckras upp, vården diversifieras och göras mer ojämlik vilket kan bli en miljardmarknad för försäkringsbolag.
Sådan är ju kapitalismen: Hela tiden måste nya marknader öppnas att göra profit på. Akutsjukvården står på tur.
Hälsningar
Ulf Bjerén, leg sjuksköt
Här är texten i Läkaruppropet:
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet.
Läkaruppropet
Läkaruppropet
I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.
Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.
Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .
Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.
Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.
Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov.
Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.
Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)